Björn Hedensjö: "Gör mer – men mer av rätt saker"

Vi människor ägnar oss åt en hel del omedvetna beteenden på autopilot. Ett exempel är när vi ägnar oss åt ”bråttombeteenden”, fast vi egentligen inte behöver. Som att göra det till en omedveten vana att halvspringa till bussen utan att det egentligen finns skäl till det. Den sortens stressbeteenden kan på egen hand trigga en stressreaktion eller bidra till att höja den allmänna stressnivån så att vi hamnar i en mer eller mindre kronisk stressreaktion.

Ett sätt att bryta dåliga vanor, som en livsstil präglad av bråttombeteenden, är att faktiskt planera in återhämtning. Detta är hållbart högpresterande personer bra på. Det finns ytterligare ett skäl att ha ett ”utifrån och in”-perspektiv (att låta kalendern styra) när det handlar om återhämtning. Återhämtande aktiviteter är nämligen det första vi tenderar att ta bort när livet känns överbelastat.

Så här ser den onda stresspiralen ut:

1. Vi får ökade krav i tillvaron. Säg att du genomgår en tuff skilsmässa samtidigt som styrelsen ger dig huvudansvar för ett stort projekt, med en deadline obehagligt nära i tid.
2. Situationen skapar oro och stress, och kräver mer resurser av dig.
3. Du lägger mer tid på att lösa dina problem, och väljer samtidigt bort återhämtning.
4. Dina kraftansträngningar ger effekt! Oron och stressen minskar kortsiktigt.
5. Dina beteenden för att hantera situationen (jobba mer, välja bort återhämtning) belönas kortsiktigt, vilket ökar chansen att dessa beteenden upprepas eller till och med blir en livsstil.

Eftersom återhämtning är en nyckel i stresshantering så behöver vi faktiskt, lite kontraintuitivt, ofta göra mer – men mer av rätt saker.

Vad som är rätt beror på vem du är. Du är expert på ditt liv och vet vad som ger dig energi. Kanske är det en löptur, en promenad i skogen, att ligga på soffan och läsa, att gå på bio eller den där aw:n med kompisar på torsdagar.

"Matcha" återhämtningen

En bra sak att tänka på är att försöka ”matcha” den återhämtande aktiviteten mot det du återhämtar dig ifrån, så att det blir en bra balans. Säg exempelvis att du har ett jobb som kräver intensiv tankeaktivitet. En balanserande, återhämtande aktivitet är då en som inte kräver så mycket tankeaktivitet av samma typ. Du kanske istället kan träna, kratta löv i trädgården eller gå en promenad i skogen. Om du istället behöver återhämta dig från hård fysisk aktivitet så är läsa i soffan eller motsvarande ett bättre alternativ.

Det är smart att planera in den återhämtande aktiviteten, istället för att vänta på inspiration eller att det ”känns rätt”. När vi är stressade dyker sådan inspiration sällan upp, utan vi får börja med att faktiskt göra. Då är planeringen ett viktigt steg på vägen.

Vid stressproblematik är mer aktivitet (men mer av rätt saker) något positivt. Ett undantag är diagnosen utmattningssyndrom. Då handlar det under en ganska lång period om att kapa ner aktivitetsnivån till ett minimum och bara vila.